Nätutvecklingsplan

Nätutvecklingsplan 2025-2034 Sölvesborgs Energi och Vatten AB

Version 1.2

1 Uppgifter om företaget och företagets elnät

1.1 Uppgifter om företaget

Figur 1 Uppgifter och kontaktvägar.

1.2 Uppgifter om företagets elnät

Elnätet har en inmatningspunkt från överliggande regionnät, detta nät ägs av E.ON Energidistribution AB. Därifrån matar elnätets högspänningsnät energin till nätstationerna och vidare till lågspänningsnäten.

Antal elnätskunder i maj 2024: 5 788

Spänningen i inmatande punkt är 50 kV, transformering görs till 10 kV som är elnätets högspänning. Under nätstationernas transformatorer är spänningen 400 V.

1.3 Karta över området där företaget bedriver nätverksamhet

Figur 2 Område över Sölvesborg är koncessionsområdet.

2 Behov av överföringskapacitet i elnätet

2.1 Redogörelse för företagets prognosarbete

Effektprognoserna och de effekter som redovisas i denna rapport har tagits fram med hjälp av EnergiForsks metod som publicerades i april 2024.

Vi har även tolkat flera större rapporter om framtida effektbehov vilket gett oss ytterligare ett perspektiv men eftersom EnergiForsks metod upplevs mer detaljerad och säkrare har vi valt att gå på den fullt ut.

Dialog har i tidigt skede förts med de största aktörerna i nätet, myndigheter och överliggande näts ägare. Vi har även följt Svenska Kraftnäts instruktioner för samråd med dem.

Kontakt har tagits med följande:

• Region Blekinge för informationsutbyte
• Länsstyrelsen Blekinge för informationsutbyte
• Trafikverket, ingen påverkan av betydelse
• Fortifikationsverket har av säkerhetsskäl valt att inte lämna några uppgifter
• Sölvesborgs kommun, informationsutbyte kring detaljplaner och framtida etableringar
• E.ON Energidistribution AB som nätägare till överliggande regionnät
• Svenska Kraftnät, enligt deras rutin för samråd kring nätutvecklingsplaner
• Distributionsnätföretaget har årligen rapporterat underlag för effektprognoser till E.ON Energidistribution AB i deras roll som ägare av överliggande region-nät.

Befolkningsutvecklingen i nätområdet väntas ha en ökning fram till 2034. Trenden har hittills varit att energieffektiviseringar i bostäder har kompenserat för fler personer. Vi förutsätter att det resonemanget även gäller framåt. Kommunens detalj- och översiktsplaner är inräknade i effektprognosen och metoden är EnergiForsks del för bostäder, allmänna lokaler och mindre verksamheter.

Effektberäkningar för laddning av personbilar och lätta lastbilar har följt EnergiForsks metod och data från trafa.se har använts i enlighet med metoden. Effektökningen på grund av lätta fordon står för cirka två tredjedelar av hela effektökningen fram till 2034.

Laddinfrastruktur för tunga fordon och bussar finns med i effektprognosen. Hittills gäller det enbart laddning av bussar.

Industrins och nyetableringars ökade effektbehov har tagits med. Samråd kring kommande effektbehov har förts med kommunens etableringsansvarige.

Produktionsanläggningar har utelämnats i effektprognosen. De anläggningstyper som kan få ett effekttillskott är solcellsanläggningar i varierande storlek och vindkraft. De tillför inte någon nämnbar effekt på vintern när effektbehovet är som störst och produktionen förväntas inte utmana högspänningsnätets effektgränser. Mindre solcellsanläggningar kommer fortsätta anslutas och på några platser kan de komma att utmana lågspänningsnätet inom till exempel ett villaområde där nätstyrkan kan bli begränsande. Det kommer sannolikt inte att byggas några riktigt stora solcellsparker inom koncessionsområdet eftersom elnätet främst är ett stadsnät där ytan är begränsad. Mindre solcellsparker runt 1 MW kan bli aktuella men ansluts i så fall mot högspänningsnätet. Vindkraft kan bli aktuell.

Aggregerade stödtjänster kan, om de får stor spridning, ge kapacitetsproblem i lågspänningsnäten. Detta gäller främst stödtjänster som syftar till att lasta elnätet för att sänka frekvensen. De tar inte hänsyn till det lokala lågspänningsnätets last utan startar på yttre signal.

2.2 Prognos för behovet av överföringskapacitet i elnätet 2025–2034

Figur 3 Prognos över överföringskapacitet i elnätet 2025-2034.

2.2.1 Redogörelse för ökning och minskning av behov av överföringskapacitet

Figur 4 Procentuell effektförändring jämfört med föregående år.

2.3 Systemets nuvarande förmåga att möta prognosen

I dagens elnät finns inga kapacitetsbegränsningar för de effekter som går i nätet.

Sölvesborgs Energi och Vatten AB har idag inga flexibilitetstjänster eller andra resurser för att hålla nere effekterna i elnätet.

De effekter som tagits fram i effektprognosen och redovisats i tabell 2 har simulerats och visar att nätet klarar lasten med några få undantag. Två till tre transformatorer i lokalnätet och två till tre serviser till lågspänningskunder blir hårt lastade och kan komma att behöva bytas ut om lasten höjs enligt prognosen och om de drabbas av den generella effektökningen. Övriga delar av elnätet dvs primärstation och högspänningsnät klarar den prognostiserade lasten.

Simuleringen har gjorts i företagets nätinformationssystem och utifrån Velanders formel. Företaget har inte tillräckligt med data över timförbrukning för att kunna basera simuleringarna på skarpa uppmätta energivärden distribuerade i hela nätet.

Simuleringarna har gått till enligt följande:

Dagens dimensionerande topplast (1) + generell effektökning i hela nätet (2) + tillkommande punktlaster (3).

1. Grundlasten har skruvats upp så att belastningen motsvarar nätet genomsnittliga toppeffekt för de tre senaste åren enligt effektprognosen.
2. Ökad belastning för laddning av lätta fordon och för tillkommande etableringar har lagts till som en procentsats för hela elnätet.
3. Punktlaster i form av laster för bussladdning och för tillkommande bostäder i Ljungaviken har adderats till resultatet i punkt 2.

E.ON Energidistribution AB som äger överliggande nät har tagit del av våra effektprognoser och bekräftar att de är samstämmiga med deras. E.ON:s bedömning av hur deras anslutning och deras nät klarar de prognostiserade effekterna är enligt följande:

Konsumtion

På kort och medellång sikt kan E.ON möta prognosen för konsumtion utan risk för kapacitetsbegränsningar. Anslutning av ytterligare konsumtion utöver vår prognos ökar risken att kapacitetsbegränsningar uppstår.

På lång sikt kan E.ON möta prognosen för konsumtion utan risk för kapacitetsbegränsningar. Det finns goda förutsättningar att ansluta konsumtion utöver prognosen.

Produktion

På kort sikt kan E.ON möta prognosen för behovet av överföringskapacitet utan risk för kapacitetsbegränsningar. Anslutning av ytterligare produktion utöver prognosen ökar risken att kapacitetsbegränsningar uppstår.

På medellång och lång sikt krävs åtgärder för att E.ON ska kunna möta prognosen utan risk för att kapacitetsbegränsningar uppstår. Anslutning av ytterligare produktion utöver prognosen medför att kapacitetsbegränsningar uppstår. Generellt finns en hög risk för att kapacitetsbegränsningar uppstår vid anslutningar med regionnätspåverkan och detaljstudier krävs alltid i det enskilda fallet. E.ON arbetar för att ta fram planer för att säkra kapaciteten på sikt.

3 Planerade investeringar och alternativa lösningar

3.1 Företagets tillvägagångssätt vid planering av åtgärder

Sölvesborgs Energi och Vatten AB ligger långt fram i att bygga ett robust elnät rustat för kommande effekthöjningar. Eftersom nätet främst finns inom marktyperna city och tätort är kostnaden för att bygga nät relativt hög. Företagets ambition är att bygga robust för att inte behöva göra om investeringarna i förtid. Regelverket kring intäktsramarna har gett incitament att fokusera på nätets ålder snarare än att tänka flexibilitetstjänster kontra investeringar i robusthet.

Simulering av prognostiserad effekt visar att nätet har utrymme för de kommande tio årens effekthöjningar.

3.1.1 Redogörelse för valet av investeringar som företaget redovisat

Företaget har valt att redovisa en projektlista som enbart redovisar de projekt och åtgärder som behövs för att klara de effekter som räknats fram och redovisats i kapitel 2.2. De planerade investeringarna för de kommande tio åren är betydligt mer omfattande och drivs utifrån andra villkor och drivkrafter än de som redovisas här.

3.1.2 Redogörelse för valet av det mest kostnadseffektiva alternativet

Företagets kompetens inom flexibilitetstjänster och andra resurser är ännu för låg för att kunna bedöma var i elnätet flexibilitetstjänster skulle kunna göra nytta och/eller vara ett mer kostnadseffektivt alternativ än att förstärka elnätet. Detsamma gäller för vilken typ av flexibilitetstjänster eller andra resurser som skulle vara mest lämplig. Begreppet flexibilitetstjänster upplevs diffust och långt ifrån moget. Företaget samverkar med närliggande elnätsföretag för att tillsammans med dem skaffa kunskap och utveckla kompetens kring flexibilitetstjänster.

Hittills byggs elnätet ut genom att bygga ett robust nät.

3.2 Planerade investeringar

I tabellen nedan listas de projekt eller åtgärder som enligt effektprognossimuleringarna kommer att behöva göras. I verkligheten kommer framtida effekter fördela sig på annat sätt än vad simuleringarna visar. Det är inte möjligt att förutse exakt vilka investeringar detta kommer att kräva av elnätsföretaget men sannolikt kommer investeringar att behövas på ett flertal punkter i nätet.

Detta kommer att visa sig efterhand.

Figur 5 Planerade investeringar till och med 2034 vars enda syfte är att klara de effekter som tagits fram i kapitel 2.2.

Projektstatus innebär något av följande alternativ:

• Planerad (internt beslutad)
• Inväntar tillstånd
• Tillstånd beviljat, ej påbörjad
• Påbörjad
• Under övervägande (ej internt beslutad)
• Övrigt (ska specificeras)

3.2.1 Kompletterande information om planerade investeringar

-

3.3 Behov av flexibilitetstjänster och andra resurser

3.3.1 Det förväntade behovet

Effekttarifferna som införs kommer att dämpa behovet av att förstärka näten. Tarifferna kommer att hålla nere effekttopparna i nätet och förskjuta lasten över tid. Detta är inte hela lösningen på effektproblematiken men ett bidrag till klara ett större energiuttag utan att behöva förstärka många delar av nätet på grund av högre effekter. Vid simuleringarna i kapitel 2.3 har hänsyn till effekttarifferna uteslutits. Därmed kan simuleringarna visat på högre näteffekt än vad som egentligen kommer att uppstå när effekttarifferna hjälper till att hålla nere effekttopparna i elnätet.

Eftersom Sölvesborgs Elnät är dimensionerat för framtida effekter och eftersom simuleringarna inte visar på några större utmaningar för de kommande tio åren anses behovet av flexibilitetstjänster och andra resurser vara lågt i det egna nätet.

Överliggande nät riskerar att på medellång och lång sikt bli kapacitetsbegränsande när det gäller att ta emot ytterligare produktion från vårt nät. Förstärkningar behövs men om de uteblir kommer flexibilitet att behövas om ytterligare produktion ska kunna anslutas.

Figur 6 Behov av flexibilitetstjänster och andra resurser 2025 - 2034.

3.3.2 Redogörelse för olika typer av åtgärder inklusive omfattning av behovet av åtgärderna

Typen av flexibilitet behöver antingen ta hand om överskjutande effekt upp i överliggande nät eller begränsa generering av effektöverskott i vårt nät så att gränsen för vad överliggande nät klarar inte överskrids.

3.3.3 Omdirigering

Omdirigering tillämpas inte i distributionsnätet. I dagsläget finns ingen plan på att införa denna funktion för någon elnätskund.

4 Företagets bedömning om de planerade åtgärderna för perioden 2025–2034 möter behovet

1. De planerade åtgärderna som redovisas i kapitel 3.2 är tillräckliga för att klara den prognostiserade effekten fram t.o.m. 2034.
2. E.ON Energidistribution AB, som äger överliggande nät uppger att de kommer att kunna möta prognosen för konsumtion men att det på kort och medellång sikt kan bli problem om högre effekter än vad som anges i effektprognosen behöver överföras. På lång sikt, efter förstärkningar på deras sida, kommer kapaciteten att höjas och de kommer att klara högre effekter än vad som beräknats i effektprognoserna.
   Angående produktion anger E.ON att de kommer att kunna möta prognosen på kort sikt men att det på medellång och lång sikt krävs investeringar på deras sida. E.ON arbetar för att ta fram planer för detta.
   Detta kan komma att begränsar våra möjligheter att ansluta nya större anläggningar avseende elproduktion inom eget nät tills förstärkningarna i överliggande nät är genomförda.
   

5 Samråd

5.1 Redovisning av resultat från offentligt samråd

Resultaten av det offentliga samrådet redovisas i Samrådsbilaga nätutvecklingsplan 2025 - 2034 Sölvesborg Energi och Vatten AB.

Övrigt

-