Arbete vid slamvassbäddarna i Sölve

Under april månad har vi haft en hel del arbete ute vid slamvassbäddarna i Sölve, vassbädd 7 och 8 är nu tömda.
Men varför tömmer vi vassbäddarna och vad är anledningen till att det sker just nu? Ibland får vi frågor gällande detta och det finns en bra förklaring. Här försöker vi berätta på ett enkelt sätt om vårt arbete, varför vi har slamvassbäddar och hur de sköts.

När avloppsvattnet är renat i reningsverket blir det en del restprodukter varav en av dem är slam. I slammet finns alla ämnen som fanns i avloppsvattnet från början, både näringsämnen såväl som tungmetaller och andra mindre näringsrika ämnen. Det är alltså alla vi som spolar i toaletten som bestämmer om vi kan använda oss av slammet som en resurs eller inte.

I Sölvesborgs kommun tar vi hand om slammet genom att pumpa ut det i vassbäddar. Vassen använder näringen i slammet till att växa och rotsystemet drar ner så mycket syre i slammet så att volymen av slammet minskar kraftigt. Slammet försvinner alltså inte, utan detta ska snarare ses som ett mellanlager där slammet avvattnas, omstruktureras och minskas i volym.

Genom denna process stabiliserar och minimerar vi slammet. Fosforn i vattnet minskas med upp till 99 % och kvävehalten med ca 80 %, vilket är väldigt bra eftersom just fosfor och kväve är de två största orsakerna till övergödning i våra vattendrag.

 

Tömning av vassbäddar
Vassbäddarna klarar av att ta emot slam under ca 10-års tid innan de är fulla, därefter behöver de tömmas. Innan vi tömmer bäddarna får de eftermogna utan nytt slam i minst 6 månader (gynnsammast mellan höst och vår), därefter kan slammet grävas ur och användas som t.ex. jordförbättringsmedel, gödning till energiskog eller anläggningsjord.
Vid tömning av vassbäddarna söker vi tillstånd från Miljöförbundet så att allt sker i enlighet med gällande bestämmelser, vi har även samråd med Länsstyrelsen så att det inte blir några störningar av fågellivet och deras häckningsperioder. 

När vi tömmer vassbäddarna behåller vi en liten del av rotsystemen så att nyetablering ska kunna ske utan att vi behöver plantera på nytt. Hela tömningsförfarandet bygger på att den befintliga vassen ska återetablera sig fullt ut så fort som möjligt.

När vassbädden har tömts ska den genomgå en uppstartsperiod liknande den som skedde efter nyplantering. Belastningen ska sedan ökas successivt för att under andra eller eventuellt tredje året åter belastas fullt.  

Vi har precis avslutat tömningen av vassbädd 7 och 8 och hoppas att en varm och skön vår och sommar gynnar återväxten av vass i bäddarna, så att dessa kan tas i bruk igen som fort som möjligt.

Det här är ett miljövänligt sätt att ta hand om slam som kräver mindre energi och kemikalier än andra tillvägagångssätt.

 

Fågel- och utsiktstorn i Sölve

I samband med att vassbäddarna i Sölve etablerades sattes ett fågel- och utsiktstorn upp. En av anledningarna var för att ge fågelintresserade möjlighet att ta del av fågellivet. Vid liknande vassbäddar har arter såsom sävsparv etablerat sig, den lägger normalt ägg först en bit in i maj månad. Givetvis kan det inte uteslutas att andra fågelarter också kan häcka i dammarna så för att minimera risken att störa häckande fåglar bör tömning av vassbäddarna påbörjas under första halvan av april och vara klart senast den siste april.

En annan anledning för bygget var att påminna oss själva om vad vi häller ner i avloppet. Genom att lyfta fram vassbäddarna hoppas vi att fler tänker sig för innan de spolar ner miljöfarliga eller andra främmande ämnen i avloppet.

Gå direkt till:

KONTAKT

Charlotta Wildt Persson, VA-chef
Tel:0456-81 68 75
E-post: charlotta.wildt-persson@solvesborgenergi.se

Uppdaterad: 2017-05-02 Ansvarig: Sven Ballovarre

Sölvesborg Energi | 294 80 SÖLVESBORG | Besöksadress: Energivägen 10
Tel: 0456-81 68 80 | Fax: 0456-101 60 | E-post: info@solvesborgenergi.se

Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse av vår webbplats.
Om du inte samtycker till användandet av cookies kan du blockera dessa i din webbläsares inställningar.